Här kommer jag att presentera de platser där jag bott genom åren och historik kring platserna, ägare mm.

Plats nr 1

Västerås Gjutargatan 9 fastigheten ursprunlig beteckning stadsägan n:o 2142 AM vilken senare kom att betecknas Pollux 15. 

Området var obebyggt fram till 1933 då byggnationen inleddes i området i hela området. År 1865 såg området ut enligt kartan på bilden nedan.

Följande anges sedan: Stadsägan motsvarar ”Malmabergs lantställe” samt ett område om 3311 kvm av den s.k. Urhagen, närmare bestämt i karta november 1912 av stadsingenjören Göran Smitt. Arealen ej uppmätt.

 År 1933 finns en historisk karta hos Västerås stad. Här har jag markerat tomten på ett litet utsnitt av kartan.

Byggare och säljare var Carl Gottfrid Kjedin som var byggmästare till ett antal hus i området på 1930 talet. Kjedin var född den 3/7 1881 i Vagnhärad. Han avled i Stockholm 13/1 1956. Kjedin utbildade sig i Stockhom på Byggnadsyrkesskolan. Han hade sedan ett antal arbetsledande befattningar i bl a Sundsvall och Stockholm innan han startade egen byggverksamhet. På slutet av sin levnad sysslade han med fastighetsaffärer.

Fastigheten köptes av min morfar och mormor för 15 000 kr den 11 juni 1934 men ägdes av min då omyndiga mamma och hennes yngre syster. Fristedt var den första familjen som bosatte sig på fastigheten. Nedan en tidig familjebild på min morfar Oscar Victor Fristedt och min mormor Hulda Krook samt min mor Gurli Fristedt innan de flyttade till huset. Marmor Hulda avled på våren 1939 och morfar Victor på hösten 1944 strax innan jag föddes. Huset kom att säljas 1948 då min mammas syster flyttade.

Den 28 november 1944 för ganska precis 70 år sedan föddes jag inne i huset på övervåningen. Min äldre bror föddes på BB i Västerås men även hans födelseadress är denna fastighet. På bilden nedan ses jag där på trappen med min mamma och bror.

Jag har endast ett minne från huset. Vi lekte på gatan utanför mot Malmabergsgatan och där fanns en nyponhäck på grannfastigheten. De äldre barnen gjorde klipulver av nyponen och hällde på min rygg. Det måste ha varit otäckt eftersom detta minne finns kvar.

Nästa ägare var Karl August  och Emma Charlotta Lindblom (F Törnblom) som var lantbrukarpar som kom från Gottsta backar i Kungsåra vika köpte fastigheten för 28 000 kr. Emma Charlotta avlider 1951 och Karl August säljer  senare fatigheten i december 1958 till Gustaf Uno Löneby med hustru Elsa Frideborg vilken senare övertar ägandet 1969 genom skiftesavtal.

1976 i juni köps fastigheten av paret Linder vilka innehar fastigheten till Oktober 1978 då Inga Margareta Eriksson köper fastigheten. 1980 i september köper paret Rosenlind fastigheten som sedan säljer denna maj 1987 till nuvarande ägaren.

Antalet barn som är födda på fastigheten enligt mina beräkningar är 6 st under de 80 år fastigheten funnits.

Vi flyttar till 1948 till

Plats nr 2

Västerås Åkarhagsgatan 2 A 3 tr

Husen byggdes 1947/1948 av HSB. Vi kunde flytta in i den nybyggda lägenheten 2 rum och kök på hösten 1948. En del svaga minnen från den tiden har jag. Det var ett ganska barnrikt område. Det huset vi bodde i hade många barnfamiljer. Barnsjukdomar grasserade både mässling och kikhosta, särskilt den sistnämnda sjukdomen såg man spår av då man bl a hade satt upp filtar som ett rum utanför nedre botten där, och där fanns barn med kikhosta. Minns även en del från de lekar vi hade för oss på gården. Jag lekte ofta med en trevlig tjej Yvonne som var jämngammal med mig och bodde i samma trappuppgång.

Det finns en bild med mig från Åkarhagsgatan. Det är på Julafton 1949. Jag har öroninflammation som jag ofta hade. På den tiden blev man nedsövd med eter på sjukhuset och så stack man hål på trumhinnan. Sedan vaknade man opp och kräktes. Fick bandage över hela huvudet som bilden visar. Observera julklapparna ett garage för leksaksbilar och ett flygplan som for runt på en ställning. Där hade vi också en radiogrammofon för 78 varvare som knappt syns.

Vi flyttar på våren 1951 till 

Plats nr 3

Västerås Geddeholmsvägen Ullvi Irsta

Min pappa Gustav Gelin köper en av de lediga tomterna där. Övriga köpare var Jäder och Ståhle. Priset var 1 kr per kvadratmetern. Han köper ett monteringsfärdigt trähus enligt nedan. Källare och grund och montering gör han med hjälp av Falkström och Zetterberg. Kalkylen för bygget slutade på 28 000 kr, varav tomt 1 500 kr och husleveransen ca 9 000 kr. Den kalkylerade årskostnaden uppgick till 1 378 kr per år varav kapital 831 kr och resten driftkostnad.

 

Huset stod klart på våren 1951. Huset låg i en kraftig backe och tomten var mycket stenig. Några bilder på huset första året följer här.

 

Från balkongen var utsikten fin mot Geddeholmsvägen. Här provar pappa motorcykeln med hans svåger Lennart.

Mina minnen från tiden där är ganska många. Det finns lite beskrivet i avsnittet om mig. Men från huset minns jag ett kraftigt åskväder. Familjen gick ner i en matkällare i källarvåningen där väntade vi ut åskvädret bland hemgjorda konservburkar och koserveringsapparat. På bilden nedan syns en cementring, där minns jag vi låg och tittade på den totala solförmörkelsen den 30 juni 1954 med sotade glas. Nästa kommer först i oktober år 2026 få se om man får uppleva denna.

Man minns också "gubben Åling " som vi kallade honom. Han var skomakare i huset till höger om vårt. Vi var lite busiga med honom och det gillade han inte. Han var arg som ett bi.

En annan händelse som finns kvar i minnet är den kraftiga branden vid folkskolläraren Axel Gustafssons byggnader i Irsta.

Avslutar med några vackra bilder från Irsta kyrka nyårsnatten år 1954 snart 60 år sedan bilderna togs.

Vi säljer huset den 28 november 1955 och flyttar från Irsta till Vedby i Badelunda 1956 på våren. Priset var 36 000 kr tyvärr  inte någon förtjänst för mina föräldrar.

Ny ägare blir Valter Alfred Alfredsson som har huset fram till 1 mars 1957 då han säljer det vidare till Frans Harald Tehlin. Han avlider år 1983 och då säljs fastigheten vidare i september 1983 till Arne Frosth. Fastigheten innehas sedan 2011 av nya ägare. Har för övrigt en bekant som byggt ett hus längre fram på vägen nedanför Nyströms backe som vi kallade den.

Plats nr 4

Västerås Vedby Badelunda

Om fastigheten skrivs följande.

Lägenhet (Gustafsberg) om 0,3385 har, avsöndrat från Vedby 1:4 fastställt 3/12 1890. Lagfart sökt på lägenheten första gången den 3 februari 1890 § 4. Som ägare 1 anges i fastighetshandlingarna  Axel Wilhem Fyhr som köpte fastigheten 12 januari 1920. Han var född i Badelunda 1883 och avled  1954  och anges som slaktaremästare i församlingsboken. Fastigheten såldes den 14 mars 1955 av dödsboet till Lantbruaren Erik V Johansson i Kolmsta vilken sålde den vidare till min mor Gurli Gelin 29 december 1955.

 

Minnen från den korta tid jag bodde där är många och mycket positiva. Bra kompisar mycket att göra på fritiden. Minns att jag fick vara med när vår hund Bella-Mia födde sju valpar.

Här syns i bakgrunden missonshuset eller bönhuset som vi kallade det.

En olycka inträffade när vi bodde där, vägen var igensnöad och bussen körde ner i ån på gärdet bakom vårt hus i Björksta socken. Alla kom in i vårt hus och en dam var skadad. På vägen vid bilden fanns något längre ner ett träd där vi satt och gjorde portmonätricket. Vi band en tråd i en portmonä som vi lade på vägen sen hade vi en spik nere istammen på trädet som styrde tråden i träden. När någon stannade för att plocka upp denna drog vi tråden och portmonän gled iväg, snacka om förvåning. Vi hade mycket bus där spelade hartsfiol och kastade halmgubbar vid jul.

Fastigheten såldes till Arne Emanuel "Månne" Björklund 13 maj 1957. Vi bytte och fick hans lägenhet se nästa plats.

Han sålde fastigheten vidare 25 september 1958 till Sören Lindström. I oktober 1959 såldes fastigheten vidare till Karl Erik Eriksson som i sin tur sålde den vidare 1 april 1961 till John Jansson. I maj 1969 säljer han fastigheten till Robert Wahlström vilken säljer den vidare i juli 1971 till Nils Lundqvist. I november 1976 köps fastigheten av paret Rognestedt. Claes Ivar Rognestedt tar över hela fastigheten i januari 1977 och säljer den vidare till Barbro Karlsson i april 1979. Fastigheten har numera adressen Vedby 19 och när detta skrivs finns nya ägare på fastigheten.

Plats nr 5

Västerås Gideonsbergsgatan 33 5 tr (Adressen ändrad numera till Blomstergatan 6)

Fastigheten utgör tomt nummer 1 i kv blåklockan. Tomträtten erhölls den 5 maj 1954. Riksbyggen  bostadsrättsförening Västeråshus 15 var innehavare av tomträtten. Blåklockan bebyggdes med 3 st 10 vånings höghus. Kv Vårlöken ursprungliga Blomstergatan  bebyggdes också med 2 höghus. Byggnationen skedde 1955.

Vykortet visar de tre husen på Gideonsbergsgatan nuv Blomstergatan.

 

Här är en nyare bild tagen från åttonde våningen.

 

På den här platsen mellan låghusen lekte vi och hade myvket skoj.

 

På nästa bild som är tagit i början av Siggesborgsgatan ser man det första höghuset på tidigare Gideonsbergsgatan.

Till vänster där kortet är taget år 1958 låg konditoriet "Hörnan" som vi besökte ibland.

Det var ett trevligt område en bit upp in till vänster förbi första 3-våningshuset fanns en speceriaffär, och längre in hade vi en ungdomsgård som var populär. Se kartan nedan. Längre ner på Gideonsbergsgatan fanns två affärer vid nr 29 Sahlbergs Cykelaffär samt en Husgerådsaffär. Mittemot fanns Konsumaffären. Längs ned en bit upp mot Bergslagsvägen låg Vedmans tobaksaffär. OK macken låg i samma byggnad med infart från rondellen. 

Utsnitt av Turistkarta Västerås Stad 1962 där information lagts till.

 

Vi bodde här fram till 1961 då vi flyttade till nästa plats Bomansgatan 18 A se nedan.

Plats 6

Västerås Bomansgatan 18 A

Husen här var byggda i början på 1940 talet. Nu var man vuxen och hade börjat arbeta så jag har inte så många barndomsminnen från denna plats. Jag minns att det låg en kiosk presis när man svängde in på Bomansgatan från Kristiansborgsallén som hade gatsten som beläggning vid den tiden.

Från detta boende har jag inga bilder.

Jag gör militärtjänst i Boden under perioden maj 1963 till mars 1964 och i slutet av den perioden flyttar mina föräldrar till Enköping Rombergsgatan 8 se plats 7.

Plats 7

Enköping Rombergsgatan 8

Det var en HSB bostadsrätter. Området byggdes i början på 1960-talet. Så det var en ganska nybyggd 3 rumslägenhet med bra standard. Jag hade ett eget rum som jag trivdes bra i. Nu kände man sig vuxen och hade skaffat bil så man var inte hemma så mycket på bostadsområdet på fritiden. Här är ett flygfoto över Romberga där man kan se var vi bodde. Vid Romberga torg fanns livsmedelsaffär samt konditori. Jag hade en parkeringsplats på baksidan av gården.

Inledningsvis arbetade jag på Ahlén & Collén Bil AB från 1 maj 1964 som låg på Drottninggatan 1 snett mittemot Konditori Drott. Där har det varit allehanda verksamhet sedan dess, frågan är hur många som minns bilfirman där. Sedan flyttade arbetsplatsen ner till Noremas lokaler på Långgatan 66 som blev ombyggda för att driva Bilföretag. Norema tillverkade bl a takräck mm. Galvanisering skedde så det fanns nog en hel del markföroreningar där. En ny Nynäsmack etablerades i samband med detta och som Olle Lindberg drev framgångsrikt. Ahlen & Collén Bil AB övertogs av Erik Gillberg Bil AB den 1 januari 1965.

Jag började sedan i februari 1966 på Enköpings Motorverkstad AB som också låg på Långgatan tvärs över vägen.  I samband med anställningen där flyttade jag hemifrån år 1967 och då fick jag och min blivande fru vår första lägenhet som låg på Långgatan 72. 

Plats 8

Enköping Långgatan 72

Fastigheten Långatan 72 ägdes ursprungligen av Alma Karlsson som stod som ägare år 1944. Alma Karlsson som var född 21/10 i Ödeshög 1888 avled den 23/10 1953. Dödsboet sålde fastigheten i april år 1955 till Evald Welen.

År 1967 köpte Harry Rymell fastigheten som han överlät samma år till sin då omyndige son Bengt Rymell. Vi flyttade in i huset 1967 som då hade en ledig lägenhet på 1 rum med ett litet kök och enbart toalett på nedre botten. Det var fyra lägenheter i huset som samtliga var uthyrda. Lägenheten mitt emot var på två rum och kök den hyrdes av verkmästaren Bülow och på övervåningen bodde två äldre damer Elsa Wretman och Anna Johansson. Fastigheten revs inklusive den tidigare bilanläggningen som användes för annan verksamhet sista åren i samband med att Nya Bostadsrättlägenheter uppfördes på tomterna 2009.

 

Jag arbetade på Enköpings Motorverkstad i tre år fram till februari 1969, men vi flyttade redan på hösten 1968 till en mordern 3 rumslägenhet på Lillsidan Slånbärsvägen 16.

Enköpings Motorverkstad ska ha etablerats redan 1913. Har ännu ej fått fram vem som startade företaget men Erik Johansson (Motor Johansson) ska ha varit med tidigt. Helmer Pettersson flyttade till Enköping från Östanbro i oktober 1924 och är i församlingsboken noterad som kontorist. Fastigheten på Långgatan där bilföretaget fanns under många år var bildad 1945. År 1946 tas en inteckning av Enköpings Motorverkstad med ägarna Erik Johansson och Helmer Pettersson som då inte var aktiebolag. Helmer Pettersson son Harry som tar namnet Rymell övertar företaget. Företaget är relativt stort med tanke på orten vid denna tid. Försäljning med fyra försäljare, bilverkstad med ett 15 tal montörer samt arbetsledare, på reservdelslagret var vi fem personer inklusive varubudet,chefen Artur Norrström och trotjänaren Tore Wallin som skötte kardexet. Kontoret hade bl a en kamrer Roth anställd. Företaget tjänade bra på sin kreditgivning vid den tiden. Man öppnade och en barservering i samband med en utbyggnad av resvdelslagret till butik då jag arbetade där. Där fanns även plåtverkstad och billackering. Företaget sålde både Opel Bedford och Chevrolet när jag var anställd där.

 

På billackering fanns bl a Gösta Olofsson som var förman där, han lackerade min matsalsmöbel med tillhörande skåp som jag hade övertagit av mina föräldrar och som fortfarande finns kvar i släkten. Efter oss så flyttade Pier Lorenzo Balocco in i vår lilla lägenhet. Han var billackerare där och kom ifrån Italien. När vi kom dit i samband med hans inflyttning tyckte han det var kallt och hade spisplattorna på för att värma sig.  

Jag träffade både Helmer Petterson och Erik Johansson. Den sistnämnde hade en egen liten bilverkstad strax intill på Hägnadsvägen.

Thommy Norell övertog 1987.Enköpings Motorverkstad AB efter Harry Rymell. Från år 1992 var företaget återförsäljare av  Toyota personbilar och transportbilar.

Enköpings Motorverkstad övertogs av BIVA Bergslagen 2012 och bolaget upplöstes genom fusion 2012-11-30. Företaget var då Enköpings äldsta bilföretag. 

Plats 9

Enköping Slånbärsvägen 16

En liten trerumslägenhet på nedre botten på Lillsidan. Ingången låg mittemot torget där det då fanns affär,postkontor och kiosk. Lägenheten hyr vi av Enköpings hyresbostäder. Området byggdes under perioden 1965–1968.  Vi flyttar därifrån i november 1971 till vårt egna första hus på Munksundet.

Här är en bild inne på gården vi bodde i längan längs bort rakt bakom mig.

 

Jag arbetar på olika arbeten i kortare perioder innan jag är  tillbaka på Långgatan 66 i januari 1970 och börjar på Modins i Enköping AB på Reservdelslagret samtidigt som jag studerar på kvällstid. Modins var ett trevligt företag att arbeta på. Edor Jakobsson var platschef och Gunnar Söderberg var reservdelschef med placering på Modins i Uppsala. Allan Fredriksson är min kollega och platschef i Enköping. Han omkommer tillsammns med sin fru i en tragisk bilolycka, när de krockar med en älg när de är på väg hem till Fjärhundra från en måndagskväll i Enköping. Nedan visar jag två bilder utanför den precis nyuppförda bilhallen.

 

På bilden nedan finns även tre arbetskamrater med på bilden.

Plats 10

Enkoping Munksundet Tallörtsgatan 5

När etappen med bl. a Tallörtsgatan skulle byggas anmälde vi intresse för att köpa ett hus där. Tre hustyper byggdes A, B och C hus. C husen hade största bostadsytan. C-husen hade platt tak medans övriga hustyper hade sadeltak. Husen såldes av AB Bygg-Aba i Västerås. Bolaget var kopplat till AB Katrineholms husbyggen som var ett Lundberg företag. Då husen byggdes fanns det något som kallades paritetslån som ett alternativ till nominellt lån. I bifogad fil nedan kan man dels se propektet över området dels se kalkylen med alternativet Paritetslån som innebar en årlig skuldökning.

Vi köpte ett C-hus på Tallörtsgatan och priset var då kalkylerat till 141 500 kr. Inflyttningen skedde i november 1971. Priset skulle slutligen fastställas av Länsbostadsnämnden. Jag kom ihåg att man vill ta ut en högre avgift en beslutet. Jag hade då kontakt med bl a Bostadsstyrelsen kring detta och var ensam i kvarterat att driva frågan om att vi inte skulle betala mer än detta. Det visade sig att jag så småningom fick rätt och några tusen kronor fick betalas tillbaka till samtliga fastighetsägare i kvarterat. Då var förstås alla glada i efterhand men idag är det nog bara jag som minns detta.

 

munksundet-hus-beskrivning-1971.pdf

Jag börjar arbeta på Vägverket i Stockholm 1 april 1973. Beslut om att utlokalisera Centralförvaltningen till Falun/Borlänge fattas första juni 1973. Efter moget övervägande beslutade vi oss för att följa med till Borlänge som blev den slutliga lokaliseringsorten.

Här är en fin vinterbild på huset.

År 1979 sålde vi huset för att flytta till Borlänge Torsång Björklunda. Husets nya ägare var Birgitta Hallqvist. Hon sålde fastigheten vidare i mitten på 1980 talet till den nuvarande ägaren.   

Plats 11

Borlänge Torsång Björklunda

Innan vi bestämde oss för var vi skulle bo tittade vi på många alternativ inom Borlänge kommun. Vägverkets innebar att kommunen planerade för ankomsten med ett antal olika boendealternativ.

Om planen för Torsång skrevs en artikel i Dalademokraten 1974. 

 

 

Planen fick revideras efter protester och överklagande då man ansåg att för mycket jordbruksmark togs i anspråk. Det var framförallt det som idag kallas Björklunda som den nedre delen mot Prästtjärn som togs bort så det blev slutligen 70 hus i det området varav 43 hus som byggdes i egen regi och 27 hus som seriebyggdes i likhet med husen på andra sidan vägen där 69 hus i det område som kallas Asplunda. Ursprungligen skulle Daghem och Fritidslokal finnas i området mot Prästtjärn men Daghemmet komm att byggas på andra sidan vägen ovanför området Asplunda där även en värmecentral byggdes.

 Bilden finns med text i filen nedan.

artikel-1974-ombebyggelsen.jpg

Den information vi fick om området finns beskrivet i filen nedan.

om-torsang-vid-utbyggnaden.pdf.

Tomterna för egenregi bygge fördelades dels till de som stod i kommunens tomtkö 23 tomter dels till Vägverksanställda 20 tomter. Fördelning skedde på likartat sätt med de 27 serieproduserade husen. För Vägverketsanställda skedde lottning där anställda fått lämna in en prioriterad lista. Den som drogs först fick sin förstaprioritering och nästa fick sin högsta prioritering som inte gått tidigare. 

Att bygga hus när man inte bor på samma ort var inte helt problemfritt. Men på hösten 1979 var huset inflyttningsklart. På bilden pågår takläggningen.

 

Nu är huset 36 år gammalt och boplatsen har inte förändrats. Om man undersöker fastigheterna på området så bor någon i den ursprunliga familjen kvar i 31 av husen vilket är hela 44%. 21 hus har bytt ägare en gång vilket är 30%, varav flera av dessa ägarbyten skedde de första åren. Detta tyder på att de flesta trivs med sitt boende i Björklunda. Men många är nu seniorer som är 65+.