Vägverkshistoria

Denna sida kommer att innehålla historisk information om Vägverket i huvudsak efter förstatligandet 1944. 

(Sist på denna sida har du länkar till mina andra sidor om Vägverket)

Tanken är att materialet skall vara en hjälp för lokalhistoriskt intresserade samt släktforskare som har anor som arbetat på Vägverket. Många har flyttat mellan regionala och den centrala organisationen varför  man kan behöva leta i de olika delarna.

Vid vägverket som funnits på många platser i hela Sverige där har ett stort antal  personer arbetat under perioden 1944 till 2010. Många av dessa lever inte längre men ättlingar till dessa kan var intresserade av att veta mer om deras arbetsplats. Det gäller även lokalintresserade personer som vill veta var Vägverket fanns etablerad på en ort.

Har du något att berätta eller har äldre material du vill dela hör av dig i kontaktformuläret? Även frågor går bra svarar om jag kan.

Äldre vägkartor  inledning!

De första fina intressanta handritade kartorna är från 1730 talet.  Finns som nedladdningsbara på Lantmäteriet historiska kartor som Pdf  eller TIFF format. Ingår i ”Chartebok öfwer Landswägarna uti Sweaoch Göta rike”, 1742. Det är 17 kartblad över Sverige. Längst i norr är Västerbotten. Som exempel visas Dalarna/ Kopparbergs län nedan som uppladningsbar en karta och som jag omvandlat i jpg format ca 5 Mb.

karta-ov-vagarna-i-kopparbergs-lan-1734.jpg

Nedan en uppladningsbar karta kallad "Resekarta från 1854" av C.A. Hoffman över Sverige. Otroligt bra men här komprimerad för att kunna finnas här. Har nu även lagt upp tre delar i jpg som har bättre upplösning. Här går endast att ha filer upp till 10 Mb.

1841 bildades kungliga ämbetsverket för väg och vattenbyggnader med Axel Erik von Sydow som chef. Kartan är alltså framtagen 13 år efter bildandet. Om man utgårfrån denna kan man följa vägutbyggnaden över tid. Jag vill hävda att det varit en omfattande utbyggnad och förbättring sedan dess i hela landet och då famför allt under stor del av 1900 talet.

De med blått understrukna platser/gästgivargårdar har entreprenadskjuts!

resekarta-1854-c-a.pdf

resekarta-del1-svealand.jpg

resekarta-del-2-ovre-gotaland.jpg

resekarta-del-3-nedre-gotaland-o-norrland.jpg

En beskrivning av Vägarna år 1895 finns i nedanstående dokument.

om-landtransporter-ar-1895-rotschilds-handbok-for-kopmarn.pdf

SVERIGE i 32 kartblad togs fram i början på 1900 talet och gavs ut 1916. En fantastisk fin kart bok över alla vägar, järnvägar, bebyggelse, m.m. Storleken på kartbladen är ungefär A3 format. Jag har skannat av bladen som kräver hög upplösning för att den vid förstoring digitalt skall bli tydlig. Ett helt blad är på ca 100 Mb. 

info-om-karbok-1916.pdf

Ett förstorat utsnitt från kartbladet där bl. a Torsång och Stora Skedvi finns

För att få en uppfattning om väghållningens histora före 1500- talet och fram till år 1992 finns nedanstående skrift från Vägverket  historiskt om väghållningen  Från Vägmuseet Jan Olof Montelius "VÄGHÅLLNINGENS HISTORIA I ÅRTAL"  

vaghallningen-historia-i-artal-fram-till-1992.pdf

  • 1947 - Namnet Väg- och vattenbyggnadsverket antogs för den samlande organisationen, såväl centralt som regionalt inklusive Statens bilinspektion. I officiella skrivelser etc användes dock fortfarande namnet Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. 

 

 

 

 

 

 

 

 

  • 1967 1 juli - Statens vägverk

  • 1983 1 april - Vägverket

I Teknisk tidskrift oktober 1943 beskriver Generaldirktören Nils Bolinder bakgrunden och den blivande organisationen. Det är ett mycket bra dokument att ha som grund när man tittar på de olika delarna nedan.

vagvasendets-forstatligande-23-okt-1943-teknisk-tidskrifr.pdf

Nils Bolinder första Generaldirektören efter förstatligandet

Foto: Olle Vidfeldt

Del 1 överst finns en tabell som visar var Vägverket fanns lokalt i landet.

I Väg- och trafikhistoriska samlingen som ligger under digitalt museum finns en mängd bilder digitaliserade. Många är väldigt spännande men lite svåra att hitta.

Ett första upplägg är en tabell över platser där Vägstationer varit etablerade antingen som huvudstation eller som filial. Tabellen går i detta fall från Norr till söder länsvis. Äldre länsindelningen gäller här. Så Skåne finns såväl Malmöhus län som Kristianstad län. Tabellen utgår från vägstationernas nummer. Exempelvis är BD1 Öjebyn (Utanför Piteå). Om man söker BD1 i sökrutan här DigitaltMuseum så kommer det bilder i de flesta fall på äldre vägstationer kopplat till VV beteckningen.

Tabell över äldre vägstationer i Sverige i PDF

vagstationer-i-sverige-ver1-1.pdf

Här har jag sökt på W3 Smedjebacken och hittat denna spännande bild.

 

Nyare vägstationer som är förtecknade åren 1980, 1982 och 1985

Ca 280 anläggningar i hela Sverige

Här under finns tre olika filer för dessa år förändringarna är inte stora så filerna innhåller i stort samma uppgifter med vissa justeringar.

Först en totalsammanställning över hela Sverige Länssorterad År 1980. Nybyggnationer nedläggningar efter detta datum finns ej med här. Vissa textfel finns ska rättas inom kort.

sammanstallning-over-vagverkets-lokala-etableringar-1980.pdf

Här är en karta över alla lokala driftanläggningar. OBS platserna är ej exakta då endast orten angivits men den ger en uppfattning om vilken ort anläggningen funnits på samt en totalöverblick på hur Vägverket verkade för att hela Sverige skulle leva vid denna tidpunkt.

Detaljerade uppgifter över varje anläggning som exempelvis skyddsrum, drivmedelsanläggning m.m. Allt detta är borta nu varje etablering var en enorm resurs ur civilförsvarssynpunkt. Här har flera tusen vägarbetare huserat genom åren.

Här kan du ladda upp förteckningarna över de lokala etableringarna

vagverket-forteckning-over-lokala-etableringar-1980.pdf

vagverket-forteckning-over-lokala-etableringar-1982.pdf

vagverket-forteckning-over-lokala-etableringar-1985.pdf

En artikel om öppningsbara Hjulstabron i Uppsala län 1976

artikel-i-ep-om-hjulstabron-1-okt-1976.pdf

Del 2 visar Vägverkets regionala organisation från 1945 och framåt.

Här kommer alla regionala enheters organisation att finnas avseende åren  1945, 1950, 1955, 1963, 1964, 1970, 1972, 1978, 1984 om enheterna finns i Statskalendern.

I detta underlag kan du finna många tjänstemän som senare blivit högre chefer. Många rörde sig mellan olika enheter varför man måste undersöka flera enheter. Många hade hög teknisk utbildning civilingenjör samt även militär utbildning.

 

Översikt VV regionala organisation och chefer 1945-1984

oversikt-vv-organisation-o-chefer-1945-till-1984.pdf

Vägförvaltningen i Stockholms län VFAB

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfab.pdf

Vägförvaltningen i Uppsala län VFC

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfc.pdf

Vägförvaltningen i Södermanlands län VFD

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfd.pdf

Vägförvaltningen i Östergötlands län VFE

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfe.pdf

Vägförvaltningen i Jönköpingslän VFF

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vff.pdf

Vägförvaltningen i Kronobergs län VFG

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfg.pdf

Vägförvaltningen i Kalmar län VFH

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfh.pdf

Vägförvaltningen i Gotlands län VFI

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfi.pdf

Vägförvaltningen i Blekinge län VFK

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfk.pdf

Vägförvaltningen i Kristianstads län VFL

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfl.pdf

Vägförvaltningen i Malmöhus län VFM

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfm.pdf

Vägförvaltningen i Halland län VFN

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfn.pdf

Vägförvaltningen i Göteborgs- o Bohuslän VFO

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfo.pdf

Vägförvaltningen i Älvsborgs län VFP

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfp.pdf

Vägförvaltningen i Skaraborgslän VFR

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfr.pdf

Vägförvaltningen i Värmlands län VFS

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfs.pdf

Vägförvaltningen i Örebro län VFT

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vft.pdf

Vägförvaltningen i Västmanlands län VFU

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfu.pdf

Vägförvaltningen i Dalarnas län VFW

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfw.pdf

Vägförvaltningen i Gävleborglän VFX

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfx.pdf

Vägförvaltningen i Västernorrlands län VFY

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfy.pdf

Vägförvaltningen i Jämtlands län VFZ

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfz.pdf

Vägförvaltningen i Västerbottens län VFAC

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfac.pdf

Vägförvaltningen i Norrbottens län VFBD

vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfbd.pdf

Byggnadsdistriktet Södra BYS

vagverkets-regionala-org-1970-1984-bys.pdf

Byggnadsdistriktet Sydöstra BYSÖ

vagverkets-regionala-org-1970-1984-byso.pdf

Byggnadsdistriktet Västra BYV

vagverkets-regionala-org-1970-1984-byv.pdf

Byggnadsdistriktet Östra BYÖ

vagverkets-regionala-org-1970-1984-byo.pdf

Byggnadsdistriktet Nordvästra BYNV

vagverkets-regionala-org-1970-1984-bynv.pdf

Byggnadsdistriktet Nedrenorra BYNN

vagverkets-regionala-org-1970-1984-bynn.pdf

Byggnadsdistriktet Övre Norra BYÖN

vagverkets-regionala-org-1970-1984-byon.pdf

Projekteringskontoret i Stockholm

vagverkets-regionala-org-1970-1984-proj-stockholm.pdf

Projekteringskontoret i Jönköping

vagverkets-regionala-org-1970-1984-proj-jonkoping.pdf

Projekteringskontoret i Göteborg

vagverkets-regionala-org-1970-1972-proj-goteborg.pdf

Vägverket Produktion1994 organisation och chefer.

vv-produktion-1994-organisation-och-chefer.pdf

Vägverket Konsult 1996 organisation och chefer.

vagverket-konsult-organisation-chefer-vid-start-1996.pdf

Vägverket Konsult Affärsområde Trafik 2001 

vagverket-konsult-affarsomr-trafik-personal-2001.pdf

 

Del 3 handlar om Vägverkets centrala organisation

Första lokaliseringen var i ämbetsmannahuset på Hantverkaregatan 29 i Stockholm. där blev man genast trångbodda och måste hyra rum på andra platser. Redan 1945 beslutade man att bygga en ny ämbetsbyggnad på Västerbroplan Nr 1. Och det beslutades av regeringen efter  proposition 263 1945.

proposition-om-byggande-av-nya-lokaler.pdf

Svårt  att hitta bilder från 1940 talet på Ämbetshuset på Hantverkaregatan 29

 

Syns på höger sida bilden från 1950 talet

Det finns en bild på hur ett kontorsrum såg ut där år1949, Förråds och Verkstadsbyrån som jag senare kom att ha en koppling till. Källa häftet svensk vägadministratration som finns för nedladdning.

På bilden finns fr v. Elisabeth Krafft, Olle Näsström , Ingeborg Sönne.

I slutet av 1940 talet flyttar Vägverket (Kungliga Väg och Vattenbyggnadsstyrelen) till Västerbroplan 1 tillsammans med Kungliga Luftfartsstyrelsen som då är ett eget ämbetsverk. På bilden nedan  är Socialstyrelsen lokaliserad där.

Kupolformade pelaruppbyggda byggnaden bakom trädet kallades duvslaget.

Kartutsnitt från karta 1958 (Stockholmsciceronen) visar VV:s båda lokaliseringar i Stockholm. Önskar du bättre upplösning kan du ladda upp filen nedan.

v-o-v-vasterbroplan-2.jpg

1979 och 1980 flyttar Vägverkets huvudkontor från Stockholm till Röda Vägen i Borlänge

Den centrala organisationen för åren 1945, 1950, 1955, 1963, 1964, 1970, 1972, 1978, 1984 hämtat från Statskalendern.

vagverkets-centrala-organisation-1945-till-1984.pdf

1986 var det dags för en större organisationsöversyn med bl a inrättande av tre regioner samt förändringar i huvudkontorets organisation. Nedan finns en förteckning över centrala enheter med chefer. Dokumentet nedan saknar bilder och är en avskrift av originalhandlingen.

vem-ar-vem-i-nya-organisationen-1986-avskrift-utan-bilder.pdf

År 1993 ingår Trafiksäkerhetsverkets verksamhet i Vägverket som då efter en organistionsutredning har en helt ny organisation utan Vägförvaltningar på länsnivå och Byggnadsdistrikt. Organisation finns nu uppdelad i två divisioner där myndighetsutövningen sker i V-divisonen och utförande i P-divisionen.

V-divisionen har sju regionala enheter och P-divisionen har fem regionala enheter.

I nedanstående listor ser man organisation och chefer på såväl central som regional nivå.

vagverket-1993-lista-v-divisionen.pdf

vagverket-1993-lista-p-divisionen.pdf

År 1996 bryts färje-  och konsultverksamheten ur P-divisionen och Vägverket Konsult respektive Färjerederiet blir egna enheter.  Organisation och chefer finns under regionala enheter ovan samt Trafikdata vilket tidigare var en egen resultatenhet men ingår från och med år 2000 i Vägverket Konsult som ett eget affärsområde där.

Nedan finns organisation och chefer år 2007 samt chefer 2008 (bruna bladet sist).

Generaldirektör är då Ingemar Skogö. Det är den femte Generaldirektör jag arbetat under.

vagverkets-organisation-och-chefer-2007och2008.pdf

I mars 2010 upphör Vägverket som då bler en del av Trafikverket. Den siste Generaldirektören är Lena Erixon.

Trafiksäkerhetsverket bildades 1968 genom en sammanslagning av Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens trafikbyrå och delar av Högertrafikkommissionen. Verket hade från början sitt säte i Stockholm men utlokaliserades 1978 till Borlänge. 1993 uppgick Trafiksäkerhetsverket i Vägverket.

Trafiksäkerhetsverket hade ansvar för frågor rörande vägtrafik och bilar. Det var också Trafiksäkerhetsverket som hade hand om bilregistret, körkortsregistret, förarprov samt frågor om förarutbildning.

I dokumentet nedan finns TSV organisation och chefer under åren 1972 1978 och 1984 källa statskalendern.

tsv-organisation-och-chefer-1972-1978-och-1984-kalla-statskalendern.pdf

I de filer som är uppladdade finns brister det får läsaren ha överseende med.

Mer material kommer att laddas upp under 2024. Bland annat ytterligare exempel på vägkartor.

Här finns en litteraturförteckning nedan på skrifter jag har.

vagverkslitteratur-i-min-ago.pdf

Titta även på mina sidor Håkan och Vägverket och Vägverkets Arkivhandlingar