Vägverkshistoria
Denna sida kommer att innehålla historisk information om Vägverket i huvudsak efter förstatligandet 1944.
(Sist på denna sida har du länkar till mina andra sidor om Vägverket)
Tanken är att materialet skall vara en hjälp för lokalhistoriskt intresserade samt släktforskare som har anor som arbetat på Vägverket. Många har flyttat mellan regionala och den centrala organisationen varför man kan behöva leta i de olika delarna.
Vid vägverket som funnits på många platser i hela Sverige där har ett stort antal personer arbetat under perioden 1944 till 2010. Många av dessa lever inte längre men ättlingar till dessa kan var intresserade av att veta mer om deras arbetsplats. Det gäller även lokalintresserade personer som vill veta var Vägverket fanns etablerad på en ort.
Har du något att berätta eller har äldre material du vill dela hör av dig i kontaktformuläret? Även frågor går bra svarar om jag kan.
Äldre vägkartor inledning!
De första fina intressanta handritade kartorna är från 1730 talet. Finns som nedladdningsbara på Lantmäteriet historiska kartor som Pdf eller TIFF format. Ingår i ”Chartebok öfwer Landswägarna uti Sweaoch Göta rike”, 1742. Det är 17 kartblad över Sverige. Längst i norr är Västerbotten. Som exempel visas Dalarna/ Kopparbergs län nedan som uppladningsbar en karta och som jag omvandlat i jpg format ca 5 Mb.
karta-ov-vagarna-i-kopparbergs-lan-1734.jpg
Kartor över postvägar finns i Eliz Lundins bok 1750-talets Sverige.
Nedan en uppladningsbar karta kallad "Resekarta från 1854" av C.A. Hoffman över Sverige. Otroligt bra men här komprimerad för att kunna finnas här. Har nu även lagt upp tre delar i jpg som har bättre upplösning. Här går endast att ha filer upp till 10 Mb.
1841 bildades kungliga ämbetsverket för väg och vattenbyggnader med Axel Erik von Sydow som chef. Kartan är alltså framtagen 13 år efter bildandet. Om man utgårfrån denna kan man följa vägutbyggnaden över tid. Jag vill hävda att det varit en omfattande utbyggnad och förbättring sedan dess i hela landet och då famför allt under stor del av 1900 talet.
De med blått understrukna platser/gästgivargårdar har entreprenadskjuts!
resekarta-del-2-ovre-gotaland.jpg
resekarta-del-3-nedre-gotaland-o-norrland.jpg
En beskrivning av Vägarna år 1895 finns i nedanstående dokument.
om-landtransporter-ar-1895-rotschilds-handbok-for-kopmarn.pdf
SVERIGE i 32 kartblad togs fram i början på 1900 talet och gavs ut 1916. En fantastisk fin kart bok över alla vägar, järnvägar, bebyggelse, m.m. Storleken på kartbladen är ungefär A3 format. Jag har skannat av bladen som kräver hög upplösning för att den vid förstoring digitalt skall bli tydlig. Ett helt blad är på ca 100 Mb.
Ett förstorat utsnitt från kartbladet där bl. a Torsång och Stora Skedvi finns
För att få en uppfattning om väghållningens histora före 1500- talet och fram till år 1992 finns nedanstående skrift från Vägverket historiskt om väghållningen Från Vägmuseet Jan Olof Montelius "VÄGHÅLLNINGENS HISTORIA I ÅRTAL"
Gamla riksvägar finns beskrivna på Wikepedia kolla länken nedan.
Lista över historiska vägnummer i Sverige – Wikipedia
vaghallningen-historia-i-artal-fram-till-1992.pdf
-
1947 - Namnet Väg- och vattenbyggnadsverket antogs för den samlande organisationen, såväl centralt som regionalt inklusive Statens bilinspektion. I officiella skrivelser etc användes dock fortfarande namnet Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
-
1967 1 juli - Statens vägverk
-
1983 1 april - Vägverket
I Teknisk tidskrift oktober 1943 beskriver Generaldirktören Nils Bolinder bakgrunden och den blivande organisationen. Det är ett mycket bra dokument att ha som grund när man tittar på de olika delarna nedan.
vagvasendets-forstatligande-23-okt-1943-teknisk-tidskrifr.pdf
Nils Bolinder första Generaldirektören efter förstatligandet
Foto: Olle Vidfeldt
Del 1 överst finns en tabell som visar var Vägverket fanns lokalt i landet.
I Väg- och trafikhistoriska samlingen som ligger under digitalt museum finns en mängd bilder digitaliserade. Många är väldigt spännande men lite svåra att hitta.
Ett första upplägg är en tabell över platser där Vägstationer varit etablerade antingen som huvudstation eller som filial. Tabellen går i detta fall från Norr till söder länsvis. Äldre länsindelningen gäller här. Så Skåne finns såväl Malmöhus län som Kristianstad län. Tabellen utgår från vägstationernas nummer. Exempelvis är BD1 Öjebyn (Utanför Piteå). Om man söker BD1 i sökrutan här DigitaltMuseum så kommer det bilder i de flesta fall på äldre vägstationer kopplat till VV beteckningen.
Tabell över äldre vägstationer i Sverige i PDF
vagstationer-i-sverige-ver1-1.pdf
Här har jag sökt på W3 Smedjebacken och hittat denna spännande bild.
Nyare vägstationer som är förtecknade åren 1980, 1982 och 1985
Ca 280 anläggningar i hela Sverige
Här under finns tre olika filer för dessa år förändringarna är inte stora så filerna innhåller i stort samma uppgifter med vissa justeringar.
Först en totalsammanställning över hela Sverige Länssorterad År 1980. Nybyggnationer nedläggningar efter detta datum finns ej med här. Vissa textfel finns ska rättas inom kort.
sammanstallning-over-vagverkets-lokala-etableringar-1980.pdf
Här är en karta över alla lokala driftanläggningar. OBS platserna är ej exakta då endast orten angivits men den ger en uppfattning om vilken ort anläggningen funnits på samt en totalöverblick på hur Vägverket verkade för att hela Sverige skulle leva vid denna tidpunkt.
Detaljerade uppgifter över varje anläggning som exempelvis skyddsrum, drivmedelsanläggning m.m. Allt detta är borta nu varje etablering var en enorm resurs ur civilförsvarssynpunkt. Här har flera tusen vägarbetare huserat genom åren.
Här kan du ladda upp förteckningarna över de lokala etableringarna
vagverket-forteckning-over-lokala-etableringar-1980.pdf
vagverket-forteckning-over-lokala-etableringar-1982.pdf
vagverket-forteckning-over-lokala-etableringar-1985.pdf
En artikel om öppningsbara Hjulstabron i Uppsala län 1976
artikel-i-ep-om-hjulstabron-1-okt-1976.pdf
Del 2 visar Vägverkets regionala organisation från 1945 och framåt.
Här kommer alla regionala enheters organisation att finnas avseende åren 1945, 1950, 1955, 1963, 1964, 1970, 1972, 1978, 1984 om enheterna finns i Statskalendern.
I detta underlag kan du finna många tjänstemän som senare blivit högre chefer. Många rörde sig mellan olika enheter varför man måste undersöka flera enheter. Många hade hög teknisk utbildning civilingenjör samt även militär utbildning.
Översikt VV regionala organisation och chefer 1945-1984
oversikt-vv-organisation-o-chefer-1945-till-1984.pdf
Vägförvaltningen i Stockholms län VFAB
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfab.pdf
Vägförvaltningen i Uppsala län VFC
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfc.pdf
Vägförvaltningen i Södermanlands län VFD
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfd.pdf
Vägförvaltningen i Östergötlands län VFE
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfe.pdf
Vägförvaltningen i Jönköpingslän VFF
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vff.pdf
Vägförvaltningen i Kronobergs län VFG
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfg.pdf
Vägförvaltningen i Kalmar län VFH
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfh.pdf
Vägförvaltningen i Gotlands län VFI
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfi.pdf
Vägförvaltningen i Blekinge län VFK
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfk.pdf
Vägförvaltningen i Kristianstads län VFL
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfl.pdf
Vägförvaltningen i Malmöhus län VFM
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfm.pdf
Vägförvaltningen i Halland län VFN
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfn.pdf
Vägförvaltningen i Göteborgs- o Bohuslän VFO
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfo.pdf
Vägförvaltningen i Älvsborgs län VFP
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfp.pdf
Vägförvaltningen i Skaraborgslän VFR
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfr.pdf
Vägförvaltningen i Värmlands län VFS
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfs.pdf
Vägförvaltningen i Örebro län VFT
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vft.pdf
Vägförvaltningen i Västmanlands län VFU
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfu.pdf
Vägförvaltningen i Dalarnas län VFW
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfw.pdf
Vägförvaltningen i Gävleborglän VFX
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfx.pdf
Vägförvaltningen i Västernorrlands län VFY
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfy.pdf
Vägförvaltningen i Jämtlands län VFZ
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfz.pdf
Vägförvaltningen i Västerbottens län VFAC
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfac.pdf
Vägförvaltningen i Norrbottens län VFBD
vagverkets-regionala-org-1945-1984-vfbd.pdf
Byggnadsdistriktet Södra BYS
vagverkets-regionala-org-1970-1984-bys.pdf
Byggnadsdistriktet Sydöstra BYSÖ
vagverkets-regionala-org-1970-1984-byso.pdf
Byggnadsdistriktet Västra BYV
vagverkets-regionala-org-1970-1984-byv.pdf
Byggnadsdistriktet Östra BYÖ
vagverkets-regionala-org-1970-1984-byo.pdf
Byggnadsdistriktet Nordvästra BYNV
vagverkets-regionala-org-1970-1984-bynv.pdf
Byggnadsdistriktet Nedrenorra BYNN
vagverkets-regionala-org-1970-1984-bynn.pdf
Byggnadsdistriktet Övre Norra BYÖN
vagverkets-regionala-org-1970-1984-byon.pdf
Projekteringskontoret i Stockholm
vagverkets-regionala-org-1970-1984-proj-stockholm.pdf
Projekteringskontoret i Jönköping
vagverkets-regionala-org-1970-1984-proj-jonkoping.pdf
Projekteringskontoret i Göteborg
vagverkets-regionala-org-1970-1972-proj-goteborg.pdf
Vägverket Produktion1994 organisation och chefer.
vv-produktion-1994-organisation-och-chefer.pdf
Vägverket Konsult 1996 organisation och chefer.
vagverket-konsult-organisation-chefer-vid-start-1996.pdf
Vägverket Konsult Affärsområde Trafik 2001
vagverket-konsult-affarsomr-trafik-personal-2001.pdf
Del 3 handlar till stor del om Vägverkets centrala organisation men även hela organisationen efter 1993
Första lokaliseringen var i ämbetsmannahuset på Hantverkaregatan 29 i Stockholm. där blev man genast trångbodda och måste hyra rum på andra platser. Redan 1945 beslutade man att bygga en ny ämbetsbyggnad på Västerbroplan Nr 1. Och det beslutades av regeringen efter proposition 263 1945.
proposition-om-byggande-av-nya-lokaler.pdf
Svårt att hitta bilder från 1940 talet på Ämbetshuset på Hantverkaregatan 29
Syns på höger sida bilden från 1950 talet
Det finns en bild på hur ett kontorsrum såg ut där år1949, Förråds och Verkstadsbyrån som jag senare kom att ha en koppling till. Källa häftet svensk vägadministratration som finns för nedladdning.
På bilden finns fr v. Elisabeth Krafft, Olle Näsström , Ingeborg Sönne.
I slutet av 1940 talet flyttar Vägverket (Kungliga Väg och Vattenbyggnadsstyrelen) till Västerbroplan 1 tillsammans med Kungliga Luftfartsstyrelsen som då är ett eget ämbetsverk. På bilden nedan är Socialstyrelsen lokaliserad där.
Kupolformade pelaruppbyggda byggnaden bakom trädet kallades duvslaget.
Kartutsnitt från karta 1958 (Stockholmsciceronen) visar VV:s båda lokaliseringar i Stockholm. Önskar du bättre upplösning kan du ladda upp filen nedan.
1979 och 1980 flyttar Vägverkets huvudkontor från Stockholm till Röda Vägen i Borlänge
Den centrala organisationen för åren 1945, 1950, 1955, 1963, 1964, 1970, 1972, 1978, 1984 hämtat från Statskalendern.
vagverkets-centrala-organisation-1945-till-1984.pdf
1986 var det dags för en större organisationsöversyn med bl a inrättande av tre regioner samt förändringar i huvudkontorets organisation. Nedan finns en förteckning över centrala enheter med chefer. Dokumentet nedan saknar bilder och är en avskrift av originalhandlingen.
vem-ar-vem-i-nya-organisationen-1986-avskrift-utan-bilder.pdf
År 1993 ingår Trafiksäkerhetsverkets verksamhet i Vägverket som då efter en organistionsutredning har en helt ny organisation utan Vägförvaltningar på länsnivå och Byggnadsdistrikt. Organisation finns nu uppdelad i två divisioner där myndighetsutövningen sker i V-divisonen och utförande i P-divisionen.
V-divisionen har sju regionala enheter och P-divisionen har fem regionala enheter.
Inom Vägverket finns då även "Bolagsverksamhet" i form av Väginvest med dotterbolag.
Man har även inrättat ett internationellt sekrtariat där f.d Sveriges ambassadör i Norge anställts.
I nedanstående listor ser man organisation och chefer på såväl central som regional nivå.
vagverket-1993-lista-v-divisionen.pdf
vagverket-1993-lista-p-divisionen.pdf
Sveriges Statskalender 1994 Vägverket
Här finns en avskrift på vad som redovisats under Vägverket. Här finns även styrelsen redovisad. Styrelseordförande var då Georg Karnsund en person jag träffade när han var VD för Engström & Nilsson AB som sålde Caterpillar i Sverige.
statskalendern-1994-vagverket.pdf
År 1995 ett turbulent Vägverksår!
En artikelserie i Dagens Nyheter med början 9 april 1995 leder till Generaldirektörens avgång samma månad. En bilaga om händelserna som blev mycket uppmärksammade kommer att laddas upp här i början på 2025 d.v.s. 30 år efter händelserna. Jag har samlat mycket material kopplat till dessa.
I juni 1995 utses Jan Brandborn till ny Generaldirektör för Vägverket.
Nollvisionen 1995
Första gången ordet "Nollvision" dyker upp i en tidning är den 11 december 1995 då detta nämns i tidningen Expressen.
Det var Claes Tingvall aktualiserade som nytillträdd tjänsteman vid Vägverket 1995 nollvisionen med redovisning av åtgärdsförslag för att minska antalet dödsfall i trafiken. Bland förslagen fanns vägar med mötesseparerade körbanor, så kallade 2+1-vägar, sänkta hastigheter liksom frågan om alkolås i alla bilar. Han brukar beskrivas som fader till nollvisionen även om flera av åtgärdsförslag har tagits fram av andra personer och grupper. Till exempel var förslaget om mitträcke på 2+1-vägar något som framfördes av en olycksutredare på Vägverkets Region Mitt, Christopher Patten, som en möjlig lösning på de specifika problemen som uppstod på E4:an strax norr om Gävle innan ombyggnationen. Denna tillämpning fungerade väl och Tingvall lyckades sedan öka spridningen av konceptet till hela Sverige.
Här får du mer information kring bakgrunden till "nollvisionen" klicka på länken nedan.
Möt trafiksäkerhetsexperten bakom den svenska Nollvisionen | AFRY
Jag hade förmånen att samarbeta med Claes i samband med införandet av ATK systemet. Hans tankar att rädda människor från att bli dödade och svårt skadade i trafiken var mycket tilltalande för mig. Dettta var inget flum utan ett antal konkreta projekt för att minska svåra olyckor i trafiken.
Claes deltog vid avtackningen av mig vid min pensionsavgång 29 april 2009 vilket kändes mycket hedrande. Jag har sparat några bilder från detta tillfälle.
År 1996 bryts färje- och konsultverksamheten ur P-divisionen och Vägverket Konsult respektive Färjerederiet blir egna enheter. Organisation och chefer finns under regionala enheter ovan samt Trafikdata vilket tidigare var en egen resultatenhet men ingår från och med år 2000 i Vägverket Konsult som ett eget affärsområde där.
År 2001 uppdagas asfaltkartellen.
Det var efter tips från före detta anställda på NCC i Linköping hösten 2001, som konkurrensverket nystade upp historien om den uppmärksammade kartellen. Flera stora företag hade delat upp asfaltmarknaden i Götaland och Svealand mellan sig och på så sätt lyckats hålla priserna på en högre nivå än de varit om företagen konkurrerat med varandra. Den 24 -25 oktober 2001 genomfördes gryningsräderna, och ett stort antal handlingar kopierades och togs med för analys. Ett särskilt projekt startades för att utreda saken närmare. I mars 2003 inlämnades en stämningsansökan till Stockholms Tingsrätt. Den 10 juli 2007 kom Stockholms tingsrätts dom där samtliga företag i kartellen fälldes för överträdelser av konkurrenslagen där bl. a Vägverket dömdes att betala böter (konkurrensskadeavgift). Källa https://www.konkurrensverket.se/konkurrens/tillsyn-arenden-och-beslut/arendelista/asfaltkartellen/
Sveriges Statskalender 2002 Vägverket
Här finns en avskrift på vad som redovisats under Vägverket. Här finns även styrelsen redovisad.
statskalendern-2002-vagverket.pdf
År 2003 i oktober gavs den sista fysiska telefonkatalogen ut. Vägverket ansvarade då för vägen, fordonet och förararen. Nollvisionen hade etablerats man skulle då kunna påverka alla delar för att kunna jobba mot detta mål.
En otroligt bra källa för de som är intresserade av vem som var anställd i Vägverket oktober 2003.
Delar av katalogen som är inskannad se filen nedan, visar alla tjänstemän i alfabetisk ordning som var anställda vid Vägverket vid detta datum, dokumentet inleds med alla enheter och dess förkortningar så man kan härleda var respektive person arbetade på för enhet samt ev ort. Flera av arbetskamraterna finns ej längre kvar i livet, många är pensionärer och en del arbetar på andra företag. OBS De telefonnummer som anges gäller inte längre. De mobilnummer som fanns i tryckta i katalogen är borttagna ifall någon övertagit sitt nummer till sin privata abonnemang.
telekatalog-namn-2003-okt-copy.pdf
Nedan finns organisation och chefer år 2007 samt chefer 2008 (bruna bladet sist).
Generaldirektör är då Ingemar Skogö. Det är den femte Generaldirektör jag arbetat under.
vagverkets-organisation-och-chefer-2007och2008.pdf
I mars 2010 upphör Vägverket som då bler en del av Trafikverket. Den siste Generaldirektören är då Lena Erixon.
Lite om Trafiksäkerhetsverket TSV
Trafiksäkerhetsverket bildades 1968 genom en sammanslagning av Kungliga väg- och vattenbyggnadsstyrelsens trafikbyrå och delar av Högertrafikkommissionen. Verket hade från början sitt säte i Stockholm men utlokaliserades 1978 till Borlänge. 1993 uppgick Trafiksäkerhetsverket i Vägverket.
Trafiksäkerhetsverket hade ansvar för frågor rörande vägtrafik och bilar. Det var också Trafiksäkerhetsverket som hade hand om bilregistret, körkortsregistret, förarprov samt frågor om förarutbildning.
I dokumentet nedan finns TSV organisation och chefer under åren 1972 1978 och 1984 källa statskalendern.
tsv-organisation-och-chefer-1972-1978-och-1984-kalla-statskalendern.pdf
I de filer som är uppladdade finns brister det får läsaren ha överseende med.
Vägverkslitteratur
Det finns en del böcker och skrifter om Vägverket här neda n anges en del av det som givits ut.
vagverkslitteratur-i-min-ago.pdf
Eliz Lundin har bidragit med sina böcker om Vägar genom böckerna
"Postvägar" 1998 samt "Svensk Väghistoria" 2001 han är också medförfattare i boken Mätningsteknik och fotogrammetri som han och Carl-Olov Ternryd gav ut 1970.
Bemärkta personer som arbetat på Vägverket
Här är några bemärkta personer som arbetat på Vägverket och som nått framgångar som inte gäller arbetet där. (Tipsa gärna om flera via kontaktformuläret klicka här kommer du dit)
Björn Rosengren minister , fackordförande m.m. arbetade på Vägverket på Västerbroplan på kontoret för verkstadsfrågor i början på 1970 talet. Flera skröner nämndes om han när jag började där i april 1973.
Lars Molin filmregissör, mm var biträdande vägmästare i Norrtälje. Läs hans kåseri som finns på/hakan-och-vagverket.
Göran Öhlund världsmästare i orientering arbetade på Vägverket i Jönköping.
Leif Larsson professionell speedwayåkare i England var vägmästare i Knutby
Svante Lindqvist musiker dramatiker riksspelman arbetade på Vägverket i Luleå
Björn Nilsson "White Bear" rockikon arbetade på Vägverket i Borlänge
Per-Anders Örtendahl var ishockeymålvakt i bl a Färjestad o Frölunda, GD.
Titta även på mina sidor Håkan och Vägverket och Vägverkets Arkivhandlingar
Div länkar till andras sidor i detta ämne.
Svensk historia - landsvägar (janmilld.se)
